betydd

Det finns inte så mycket att säga egentligen. Mer saker har hänt, småsaker egentligen, men det sänker en. Fast nu i efterhand så tänker jag på vad jag egentligen förlorat. Om man bortser från min benhinneinflammation och all musik och film som låg på min ipod så har jag bara förlorat det jag fått under hösten. Vissa tråkiga saker har hänt, men sånt kan man inte försvara sig mot. Dåligt väder, sjukdom osv.

Hur som helst, det enda jag egentligen har förlorat som sagt är min musik och film, annars är jag precis där jag började hösten, fast jag har lite pengar på ingång för mina två kortkorta jobb... och min ipod kommer ju tillbaka.. och en min dator kommer återvända till mig i fungerande skick. Helt plötsligt har jag ganska fina saker att se fram emot. Det dröjde inte länge innan man insåg att när man hamnar på bottnen så finns det bara ett håll att ta vägen, och det är upp. Självklart vet jag att det är så, men när man känner att man hamnat där är det svårt att se ljuset.

Hemligheten är väl att man måste få ligga lite på bottnen så att man får tid att tänka. Allting fungerar så mycket bättre när man får tid att tänka. Rekommendation till läsare: ta en längre promenad, även om det verkar tråkigt. När man inte har något att göra och tvingas tänka så inser man hur mycket enklare livet blir.
Passa på att spana in alla heta höstfärger också =)