betydd

I'm not usually the one who runs from my problems... men ibland behöver man hantera det på något sätt. Jag tog på mig löparskorna och gick utanför dörren. Utan mobil eller något. Bara nycklarna. Började springa mot stranden, men slutade inte. All cirkusträning har gjort att min kondition har blivit bra nog att jag inte behöver stanna och vila. Så jag bara fortsatte. Frihetskänslan är enorm. Jag älskar att springa. Man lämnar allt bakom sig, springer ifrån det, allt och alla bara försvinner. Det enda man har är sig själv och en väg som tar en framåt, bort, tillbaka, vart man än vill komma. Jag sprang bort, bara bort, utan att tänka på vart. Jag följde vägen via vattnet i solnedgången. Upptäckte många vackra små detaljer, bäckar, en strand, mysiga bryggor. Inbillade mig att jag inte behövde återvända. Verklighetsflykt javisst! Men det jag var ute efter var frihetskänslan. Ensam och stark.

Till alla som inte orkar springa.. det räcker med väldigt lite regelbunden träning. Och när man väl orkar springa så är det värt det, det blir inte jobbigt då. Jag som brukade få blodsmak i munnen innan jag sprungit en minut. Nu sprang jag över en mil.

Ville bara dela med mig av detta =)

(jag orkar inte springa för alltid, benen tröttnade till slut, men jag blev aldrig för anfådd att jag behövde stanna.)